Tänk att få se Nicos betende i Meja. Häromdagen gömde Meja en bit av ett grisöra ute på gården. Omsorgsfullt grävde hon ner det vid huset men då hon märkte att jag såg var hon gömde det var hon genast tvungen att byta plats och grisörat ligger nu gömd på en säker plats hon tror att jag inte vet om. Precis så var Nico också. Hade man en godbit som var för stor för att ätas upp skulle den gömmas och ingen fick veta var. Våra andra hundar har aldrig gömt godis men Meja gör det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar